Året dessförinnan undersökte författaren och skribenten Carl-Michael Edenborg i samma tidning den synliga effekten av kultursidornas dramatiska avmagring. Som underlag använde han Informations artikelserie “Et Danmark uden anmeldere” (2017). Kanske gör jag mig skyldig till argumentationsfelet med den andra sidans grönare gräs när jag säger att det känns så typiskt att det är just i Danmark den viktiga och grundliga analysen av kulturklimatet görs. Men kanske finns där även en gnutta sanning.
Kulturskribenter, författare och journalister i Sverige tänker på sina danska kollegor med respekt och en viss skräckblandad förtjusning. Samtidigt som man upplever en tröttsam småskurenhet i den danska pressen, ett kulturklimat där upplysningsideal blivit till självgod kult och Sverige ofta används som tacksamt slagträ i debatter om individens friheter, får man medge att där trots allt finns en påtagligt bredare åsiktskorridor och inte sällan en imponerande variation i uppslagen. I Danmark tycks det nämligen finnas något så anakronistiskt som en resursstark och kulturellt nyfiken borgerlighet av den sort som en gång bebodde även de svenska breddgraderna, något som gett upphov till en bildningskultur också utanför de strikt liberala kretsarna.
Som svensk är det kanske också därför man med avundsam min blickar ut över sundet på Information, ett unikum i en tid där borgerlighetens ekonomiska och politiska dominans endast är i paritet med dess kulturella ointresse. Information är nämligen något så otänkbart som en dagstidning med slagsida åt vänster, som dessutom på eget bokförlag lägger ner tid, pengar och energi på att ge ut kritisk och fördjupande litteratur om allt från medborgarlön till ekokatastrof. En tidning som tycks förstå att kulturradikalism för att den inte ska stelna i konsensus och signalpolitik måste återuppfinna sig själv, gång på gång.
Enkät i Vagant med anledning av Dagbladet Informations 75-årsdag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar